Jag är proffs på att skapa pinsamma situationer och skämma ut mig själv. Förra veckan lyckades jag låta som en idiot till en kollega då jag låtsades inte veta vad ekologisk mat var för något. Vad jag sedan glömde bort att säga var att det var i undersökande syfte till en artikelidé jag hade. Som sedan resulterade i ett ytterst awkward samtal. Jag kunde ju inte låta mina kollegor på gymmet tro att jag visste vad ekologisk mat är. Hallå, jag jobbar ändå på ett gym.

För att inte tala om helgen.

I lördags skulle jag följa med min kusin till en klubb där hennes kompis skulle göra ett burleskuppträdande. Meningen var att jag skulle samla in information och skriva ett reportage om detta.

 

Men vi börjar kolla på slutet av Eurovision på mobilen, med hörlurar, på Spybar istället.

Sedan har jag lämnat in mitt anteckningsblock i garderoben, så alla anteckningar görs på mobilen.

 

På vägen hem när klubben har stängt, klockan fem på morgonen, får jag och kusinen för oss att hylla Conchita Wurst som vann Eurovision. Vi målar därför skägg på varandra med hjälp av ögonbrynspenna och maskara. Och tvingar alla på tunnelbanan att lyssna på hennes låt HELA VÄGEN HEM. Med oss körande bakom mobilen såklart.

 

Igår vaknade jag klockan 14:00 med skägg på halva ansiktet och resten utsmetat på kudden.

 

Mitt hjärta rusade iväg när vi gick av bussen och sprang förbi bilvägen medan en argsint man bakom ratten gav oss arga ögat. Ingen visste från början vilken väg att gå. Men det var inget tvivel när musiken uppenbarade sig. Vi vandrade över den stora parkeringen och fick syn på bussen. På den svarta bussen stod flertalet ungdomar med ölburken i handen, dansande till den höga musiken vi hörde från bussen.

 

Vi vandrar förbi bussen för att ansluta oss till de andra. Uppgiften visade sig vara svårare än först anat.
Bakom bussen öppnar sig en stor grässlätt upp. Jag antar iallafall att det är gräs alla filtar, mattor och stolar står på. Varje centimeter är täckt av ungdomar i olika åldrar. Leende, skrattande och snubblande. Vajande blickar följer oss när vi söker efter en familiär rödtott i ren festivalanda.