The suprise
Jag har varit i Jönköping hela helgen. SUPRISE!
Eller nej, den enda personen det var en överraskning för var min kära partner in crime (bokstavligen) Alexandra.
Meningen var att krascha hennes 20 års fest efter att ha sagt att det inte finns någon chans att jag kan komma. På grund va tentor. Tentor som inte fanns. Me so bad ass.
Mitt hjärta brast när jag var tvungen att blocka henne på Facebook eftersom att vi skulle ut kvällen innan. Och jag är inte så pålitlig med mobilen.
But now we're finally friends again!
UPPS I DID IT AGAIN
And I litteraly did.
Planen var att åka in till stan för ett responsmöte (dvs fyra andra personer i klassen tvingas läsa mitt personporträtt jag skrivit och ge synpunkter på hur otroligt dåligt jag skriver) för att sedan åka in till skolan och layouta denna text (fast bättre efter all fantastisk respons) med bilder och allt.
Men vad lyckas jag inte göra då?
Jag glömmer ta med mig USB minnet med bilderna OCH jag glömmer skolkortet. Så att jag inte ens kommer in på skolan så här sent.
Good going, Liz.
När jag sedan äntligen hoppar av tunnelbanan hemma igen ser jag en rödtott gå på en vagn längre bort. Jag följer ju såklart efter denna kusin och hamnar tillsist här istället för skolan/hemma/himlen. Tröstmat you know.
Typiskt...
Sitter på tunnelbanan på väg till gymmet. När jag pkötslig inser att jag har glömt gymkortet hemma. Tunnelbanan börjar åka iväg och jag är för lat för att ta mig hem igen för att hämta kortet. The ironi.
Det får helt enkelt bli ett solpass.
Ledsen heest.
Så mycket att ge
Efter allt som jag har fått, datorn jag skriver på as we speak, smycken, plattången och dressing på ställen där det inte ska vara. Och saker jag inte har fått, klamydia, herpes, en vigselring eller en båt.
Så har tiden har kommit då jag nu inser att jag har många födelsedagspresenter att dela ut. Where to start. Where to start...
Man kanske helt enkelt skulle...
Oh wait, no it wasnt. Cause I would NEVER do that.
Fotoupgiften
Idag är en bra dag. Idag är luften full av glädje och skratten är inte långt borta.
Min kusin har nämligen kommit upp i över 100 000 likes på Facebook! Med andra ord har jag precis fotat en kändis, hur coolt är inte det? Yey för mig!
Vilket inte är så konstigt om du frågar mig. Om man kan få sina alias arbetskläder (och en oerfaren fotograf som mig) att se så här bra ut förtjänar man över 100 000 likes på sin modellsida.
Miss Lou Lou, everybody!
Jizzing my pants
SO EXCITED
Det skulle bli ett CV
Men som vanligt går det inte så bra för mig att vara seriös på bild. Vilken av dessa är bäst för att söka nytt jobb tror du?
På tal om..
Helena - Jag och Michel var jättebakis igår och jag skulle gå och hämta piggelin åt oss i frysen. Sen öppnar jag frysen och ser att paketet är öppet.
Jag - Okej?
Helena - Ja, så jag trodde ju att någon hade slitit upp det och snott piggelin på förfesten.
Jag - How rude!
Helena - Ja, men sen gick jag in på din blogg och såg ett foto när jag själv sitter och sliter upp det på golvet. Jag var ju tjuven. Snacka om minneslucka.
Jag - HAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!
Med andra ord, detta var inte vin utan piggelin.
Jag bara älskar det
Att få se andras fyllebilder av en själv några dagar efter en fest är en oslagbar känsla.
Det första jag gör dagen efter en utgång är att gå igenom mobilen. Bilder, sms, telefonsamtal. Allt för att få en bild av gårdagen och hjälp att komma ihåg detaljer som har flugit ur minnet.
Men att sedan få se någon annans perspektiv på situationen är alltid lika roligt.
Hur uppmärksamhetskåt ser jag inte ur att vara liksom? Ms. Need to be center of attention all the time.
Kontrast
Den största skillnaden mellan mig, legendary Partydrottning, och min lillasyster, nubliven alkoholdrickare.
Om jag hade lagt upp denna statusen på Facebook hade lägenheten varit full av kära och trogna medalkoholister efter två timmar.
Slutsats: Jag begår självmord av städning medan min syster endast måste diska några glas.
It's a burden to bare att alla vet var man bor någonstans.
PS. Min lillasyster heter Lizandra. Get it? LizETTe och LizANDRA. Mor hade inte en så livlig fantasi.
Utskämningsekvationen
Ikväll är jag bjuden på förfest hos Helena, the girl with the military boyfriend. Det bästa med detta är att det kommer att KRYLLA (yes you heard me) KRYLLA av militär pojkar.
Okej, att kalla de pojkar kanske är fel synonym. Vad sägs som knatte?
Jag har till och med lagt upp ett schema inför kvällen:
20:00 Invadera Helenas hem
20:05 Shotta
20:06 Skämma ut mig inför alla
20:10 Glömma bort att jag skämt ut mig
20:11 Skämma ut mig igen
20:15 Glömma bort resten av kvällen
the missing chocolate
Efter att ha sprungit runt som ett får med eld i baken för att fota min kusin när hon jobbar så sätter jag mig ned med en egen kopp choklad.
Går in på Facebook och upptäcker ett snaskigt kommentarbråk i en bekants logg.
Börjar surpla upp min stora kopp med ljuvlig varm choklad.
När jag tillsist läst alla kommentarer inser jag det.
Hela min choklad är slut!
DET VAR DÅ jag insåg hur fantastiskt Facebook är.
When you're bored
När jag är uttråkad (vilket jag alltid blir så fort jag inte har någon föreläsning eller jobbpass) så har jag en lista jag brukar gå igenom.
- Vakna sent, 11:00 tidigast.
- Gå till gymmet och svettas ikapp med alla andra svettmonster
- Kolla igenom alla serier du förljer och se om du har missat något avsnitt
- Om du inte har något avsnitt du missat --> gå till gymmet igen.
Du gör bättre nytta där än på soffan. - SEN kan du få lägga dig på soffan och dega. Men inte fören du är så trött att du inte kan gå mer.
- Laga mat som tar extra tid. Och sen slöa när du lagar den.
Att koka spagetti kan ta upp till en timme när jag har tråkigt. - Plugga I VÄRSTA FALL.
Det krävs mycket för att jag självmant ska öppna studielitteraturen.
Annars kan du alltid ta lite konstiga bilder på två gafflar som gafflar.
OH GOD
Har ni sett vilka som ska komma till Bråvalla festivalen?
IMAGINE (FUCKING) DRAGONS
Mitt liv har aldrig lyst så här ljust innan. Inget kan gå fel nu.
Min absolut favoritlåt som ska spelas på mitt bröllopp, min begravning och så klart spelas at the moment i lägenheten.
What what
Lyckan som uppstår när man inser att man bara har två föreläsningar kvar denna veckan. Och båda är imorgon. Två plus två är lika med fyra och jag är ledig resten av veckan.
WHAT WHAT?!
Hmm... so what to do with all this free time?
Har redan gymmat och solat. Pluggat och inte pluggat. Ätit och slutat äta. How is that for contrast.
Nej nu ska jag lägga mig på golvet med ögon nedåt och sjunga Bää Bää Vita Lamm.
Cause I just dont do rastlös well.
What to read, what to read?
Ska man välja den fantastiska tonårsboken Allegiant eller kurslitteratur på en söndag som denna?
Varför Allegiant?
- SÅÅ mycket roligare än kurslitteraturen.
- Somnar inte när man läser den.
- Är så extremt nyfiken på hur det slutar.
- Har bara 100 sidor kvar.
Varför INTE Allegiant?
- BARA 100 SIDOR KVAR!
- Kommer gråta när den är slut.
- Måste växa upp och inse att jag är för gammal för sådana böcker egentligen. --> fast neeej.
- Måste läsa kurslitteraturen inom någon snar framtid ändå.
Så.. Att dö nu eller att dö senare?
Seriously one of the best bookseries ever!
Grubblande
Är du som jag och ständigt oroar dig för framtiden? Saker som inte har hänt ännu? Drömmar som kanske inte kommer att gå i uppfyllelse?
Jag är ständigt rädd för att inte få ut allt jag vill av livet.
Tänk så dör jag imorgon utan att säga allt jag velat säga? Utan att göra allt jag vill göra?
Tänk så försvinner allt jag någonsin trott på som en matta bortsvept under mina fötter.
Tänk så har hela min existens varit onödig.
Tänk om jag går ur denna värld utan att ha gjort några som helst avtryck?
Vem kommer att sakna mig när jag är borta?
Men den viktigaste frågan jag finner mig själv grubbla på är ändå: Hur kommer jag att dö?
Med det syftar jag inte på just det praktiska utan det själsliga. Man vill aldrig att någons död är onödig som lätt kunde undvikas. Det ideella sättet att gå bort är väl ändå i sängen, omringad av nära och kära. Barnbarn och kanske till och med barnbarns barn.
Men skulle inte det absoluta döden vara att dö i stället för någon annan?
Det sista man gör i världen är att rädda någon annan.
Jag vill ha ett syfte med mitt liv och min död. That's all I can say.
Hittat botten
Jag har sjunkit till botten. Står stilla mitt i lägenheten och kollar runt omkring mig. Jag känner kylan i vinden som omringar mig och sveper med mig ner på golvet.
Allt ser så annorlunda ut, så rent och sterilt. Som ett tomt blad. Här finns inga avtryck om vad som hände igår kvar.
Lägger mig på det blänkande och intryckslösa golvet. Den starka lukten av blekmedel bränner i näsan så att ögonen blir tårögda.
Hon kommer in i rummet flinandes.
- Haha, känns det konstigt med en ren lägenhet eller?
Hur kunde hon få mig att städa frivilligt?
Denna rastlöshet är det värsta som har hänt mig.
YEEY
Äntligen kommer något gott av min rastlöshet.
Efter mycket svett, tårar, skavsår, nedbrytningar och colaglas blev det en helt ny bloggdesign!
Min tillfälliga header kanske försvinner inom 24 timmar dock. Eller inte.
Det blir helt enkelt en överraskning. I like those.
För att fortsätta på gamla pinsamma bilder spåret.
I suck at this
Om det är något jag verkligen är dålig på så är det att vara sjuk.
Det finns inget så onödigt och krävande som att ligga stilla i soffan hela dagen när det finns så mycket annat att göra. Jag sitter till och med med studielitteraturen och önskar att det var fler av dem.
Detta begär att absolut inte sitta stilla när man borde måste ju gå hand i hand med you want what you can't have. Dagarna innan en tenta låter soffan ganska tilltalande. Det gör den till och med vissa festkvällar. Men just nu är den mitt fängelse och fängelsevakten ger mig endast nycklarna i utbyte av snuvan. Men snuvan har en egen vilja.
Det positiva är att jag sitter på min kusins dator och har hittat massa gamla pinsamma bilder på hela släkten som jag mer än gärna delar med mig.
Lets make a day out of it!
Vi kan börja med:
Visste ni att jag brukade vara gulhårig?
För att kalla det blond hade varit en lögn.
